Scherschanten

Ja kära läsare, ni får ursäkta den manodepressiva tonen i det senaste inlägget. När man är trött och har massa tid att tänka så kryper sig de där tankarna på, ni vet  dem där man inte vill ha. Jag har dock talat med de det berör och rett ut saker och ting. Så nu är livet ljust och glatt igen (iallafall så mycket det kan bli för tillfället), sommaren stegar ju in med hög fart.
Idag har jag dessutom jobbat mitt första pass på 3 veckor och det enda som jag vet om att jag skall jobba. Dessa hårda tider drabbar även mitt jobb och de har för lite arbete sett till mängden timanställda. Jag anser dock att de borde försöka få in oss som inte har något annat i förstahand istället för att ta in någon som går första ring på gymnasiet och fortfarande bor hemma. Nu anser jag inte att det är fel att de får möjligheten att lära sig lite om hur det är att jobba eller att de är dåliga på det vi gör, men jag tror nog att ni håller med mig när det gäller att vi som mestadels är arbetssökande borde få företräde till timmarna.

Sen har "I" gått på tjänstledighet från receptionen på jobbet och en viss "Mr.X" (jag kallar han så eftersom jag aldrig fick något namn på honom) har tagit hennes plats. Måste säga att det på ett sätt var lite enerverande när "Mr.X" satt inne hos oss i intervjuvarrummet ca 75% av tiden och överhörde våra samtal för att kunna tillrättavisa folk om de avvek lite från manus. Nu tror jag inte "Mr.X" gjorde detta för att vara en elak chef, utan mer för att han förmodligen är lite osäker i sin roll och därmed ville att allt skulle gå så korrekt till som möjligt när han var ensam ansvarig. Faktiskt måste jag erkänna att jag inte kan klandra honom, jag skulle gjort samma sak om jag var i hans skor. Som chef är man ju inte där för att vara omtyckt och han var faktiskt mycket mer stöttande än de vanliga cheferna brukar vara efter att man har fått en utskällning eller liknande via luren. Tack för stödet idag "Mr.X"!

Ja nu börjar det här inlägget bli långt, men det får ni tåla, även om jag ämnar detta stycket att bli det sista. Jag kan erkänna att jag är grymt avundsjuk på "Mr. & Mrs. W" som kommer vara hos min älskade Peter i Florida nu över påsken. Hade jag bara haft en fast tjänst med hyfsat bra betalt så skulle jag garanterat följa med dem. Jag hoppas de får det så bra därborta. Sen har jag kommit till insikt om vad jag vill läsa för kurser till hösten/våren, funderar starkt på att läsa nybörjarfranska och sociologi alt. socialpsykologi. Tror att de kurserna är väldigt bra att ha i framtiden oavsett vad jag skall läsa sedan. Vad tror ni som kan det här, "Mr.W" kanske vill lämna ett expertutlåtande i kommentarerna?
Det var något mer som jag skulle skriva om men det har jag glömt nu.
Glöm nu inte att kommentera gott folk!





Imorgon är det en ny dag och jag önskar min knasiga Lilla Varg kunde vara här och dela den med mig!