Scherschanten

Det är väl nu man skall skriva om hur man ser framemot julen och saker, precis som alla andra. Det tänker dock inte jag göra, nej det har blivit dags för en kort självsummering.
Idag slog det mig att jag skrämms av mig själv. Tidigare relationsproblem har lämnat mig med ett djupt spår av svartsjuka, även om det så bara är ett nytt ragg som jag hoppas det kan bli något seriöst av. Frågan är om det är något genetiskt nedärvt eller om det faktiskt bara är en restprodukt efter många svek i olika relationer. Tror det får bli en diskussion med min kära mamma om detta vid ett senare tillfälle, hon kanske kan bringa klarhet.

En annan fråga som automatiskt dök upp i mitt huvud vid denna insikt är om jag borde avbryta det nu, innan allt blir skit, innan allt blir skit. Är jag verkligen redo för att försöka inleda något nytt eller borde jag ta ett sabbatsår?
Det finns en som har börjat betyda mer och mer för mig, vi har dessutom en snarlik bakgrund vad det gäller förhållanden. Problemet är att jag inte vet hur jag skall hantera mitt bagage, den enda relation jag egentligen lyckats med det var tillsammans med Binky. Men sen är han den enda som visade mig precis lika mycket kärlek tillbaka som jag gav.

Detta är inget lätt ämne för en julafton, tror minsann det får vänta tills annandagen. Jag kör vidare sålänge, fina sms och msn-konversationer kan man ju inte få nog av. Har man tur kanske man får ett telefonsamtal med. Nu skall jag dricka upp min drick-youghurt och sen kasta mig in i duschen, det är ju blott mindre än en timme kvar innan min kära fader skall hämta mig. Sen blir det jul i skogen och jag är inte hemma i lägenheten förrän imorgon igen.