Scherschanten

Jobbade mellan 20 och 03 på kåren för första gången i mitt liv och det var kul. Jobbade som värd vilket mer eller mindre innebär att man kollar leg på folk i entrén, eller så går man runt och kollar att allt är lugnt och folk sköter sig typ. Samtidigt får man chansen att vara social och sådär. Så det kan rekommenderas, dock är känns det som att jag är superbakis idag fastän jag inte drack en droppe igår. Mycket underligt...

Har varit sjukt kul, vi har haft utbildning med staberna inför Halmstad Högskolas nollning. Man har ett helt nytt perspektiv på nollningen och på de saker som kan hända, samt vilket ansvar man har. Det kommer bli otroligt mycket slit i vår med att förbereda, men det kommer det lätt vara värt. Jag menar, hela nollningen består av ca 240 funktionärer och ca 1200 nollor, det är ju gigantiskt. Allt detta är ju för att hjälpa de nya studenterna komma in i högskolelivet och gemenskapen. Så om du nu som läser detta funderar på att söka till Halmstad Högskola och även funderar på om du skall delta i Nollningen, så är det bara att göra det. Man har så sjukt roligt och får verkligen vänner för livet.

Det här med att vara stab ger en inte enbart ett större perspektiv på saker, man får en massa spexiga nya vänner med. Ser faktiskt framemot slitet som det kommer innebära, är rätt säker på att det kommer löna sig i slutändan. Framförallt detta att få mer insikt om sin roll känns riktigt bra, nu vet jag än mer vad jag skall göra och hur jag skall göra det. Samtidigt har jag fått massa spexiga idéer om hur min maskering och utstyrsel skall vara samt olika roliga saker jag kan göra. Ser verkligen framemot det!

Bara observera hur många Awesome saker han gör, tänk dig själv in i den roll och sen lever du dig in i den.

Det är inte så himla svårt. Det är Awesome!

Nu blir det ett awesome citat istället:

- Channon Pollock

... och nu skall jag återgå till att vara awesome!

Det är väl nu man skall skriva om hur man ser framemot julen och saker, precis som alla andra. Det tänker dock inte jag göra, nej det har blivit dags för en kort självsummering.
Idag slog det mig att jag skrämms av mig själv. Tidigare relationsproblem har lämnat mig med ett djupt spår av svartsjuka, även om det så bara är ett nytt ragg som jag hoppas det kan bli något seriöst av. Frågan är om det är något genetiskt nedärvt eller om det faktiskt bara är en restprodukt efter många svek i olika relationer. Tror det får bli en diskussion med min kära mamma om detta vid ett senare tillfälle, hon kanske kan bringa klarhet.

En annan fråga som automatiskt dök upp i mitt huvud vid denna insikt är om jag borde avbryta det nu, innan allt blir skit, innan allt blir skit. Är jag verkligen redo för att försöka inleda något nytt eller borde jag ta ett sabbatsår?
Det finns en som har börjat betyda mer och mer för mig, vi har dessutom en snarlik bakgrund vad det gäller förhållanden. Problemet är att jag inte vet hur jag skall hantera mitt bagage, den enda relation jag egentligen lyckats med det var tillsammans med Binky. Men sen är han den enda som visade mig precis lika mycket kärlek tillbaka som jag gav.

Detta är inget lätt ämne för en julafton, tror minsann det får vänta tills annandagen. Jag kör vidare sålänge, fina sms och msn-konversationer kan man ju inte få nog av. Har man tur kanske man får ett telefonsamtal med. Nu skall jag dricka upp min drick-youghurt och sen kasta mig in i duschen, det är ju blott mindre än en timme kvar innan min kära fader skall hämta mig. Sen blir det jul i skogen och jag är inte hemma i lägenheten förrän imorgon igen.